Den schweiziska sopranen Edith Mathis har avlidit i Salzburg två dagar före sin 87-årsdag. Hon var född i Luzern, där hon också studerade sång. Mathis operadebuterade 1956 som Andra gossen i Trollflöjten. Hennes utlandsdebut ägde rum i Köln 1959. Därpå följde gästspel vid festspelen i Glyndebourne och Salzburg. Från 1963 ingick hon i ensemblen vid Deutsche Oper i Berlin. År 1970 debuterade hon på Covent Garden i London och Metropolitan Opera i New York. Dessutom sjöng hon regelbundet på Wiener Staatsoper, Bayerische Staatsoper och Opéra de Paris. Mathis utsågs till Bayerische Kammersängerin 1980.
Edith Mathis var en av de främsta lyriska Mozartsopranerna i sin generation. På hennes repertoar stod roller som Cherubin, Susanna och Grevinnan i Figaros bröllop, Zerlina i Don Giovanni, Despina i Così fan tutte, Ilia i Elettra och inte minst Pamina i Trollflöjten. Andra betydande roller var Sophie och Fältmarskalkinnan i Rosenkavaljeren och Ännchen i Friskytten. Senare gjorde hon även Agathe i samma opera. På Bayerische Staatsoper i München gestaltade hon Mélisande i Claude Debussys Pélleas och Mélisande.
Mathis medverkade vid flera operauruppföranden, som t.ex. Gottfried von Einems Der Zerrissene, Hans Werner Henzes Der junge Lord (Deutsche Oper i Berlin, finns utgiven på dvd), Heinrich Sutermeisters Le roi Bérenger och Gian Carlo Menottis Help, Help, the Globolinks! (Hamburgoperan).
Vid sidan om operakarriären hade Mathis en mycket omfattande konsert- och romansrepertoar. Hon gav romanskonserter förutom i tysktalande länder även i Japan, USA, Australien, Ryssland och Israel. Här sjöng hon allt från Mozart till Hugo Wolf. Hon medverkar i ett otal kompletta operainspelningar, men även i konsert- och romansinspelningar. Verklistan skulle kunna bli hur lång som helst.
Här kommer ett axplock: Susanna i Karl Böhms Figaro-inspelning, Frau Fluth i Otto Nicolais Muntra fruarna i Windsor, där dåvarande maken Bernhard Klee dirigerar Staatskapelle i Berlin, Ännchen i Carlos Kleibers legendariska inspelning av Friskytten, Marcellina i Fidelio och Sophie i Rosenkavaljeren från Salzburgfestspelen 1969, båda med Karl Böhm. Dirigenten Antal Dorati spelade in samtliga Haydns Esterháza-operor och här medverkar Mathis i både Il mondo della luna (Livet på månen) och L’infedeltà delusa. På dvd kan man se henne i Hamburgoperans uppsättning av Trollflöjten i Peter Ustinovs regi mot Nicolai Gedda som Tamino.
Konsertinspelningarna är minst lika omfattande, Bachs Matteuspassionen, Händels Messias, Berlioz’ Fausts fördömelse, Brahms Ein deutsches Requiem, två inspelningar av Haydns Skapelsen, Die Jahreszeiten och Mozarts Requiem. Hon var också sopransolist i både Mahlers andra och fjärde symfoni, den senare i två inspelningar med Leonard Bernstein och Herbert von Karajan. På YouTube kan man uppleva Mathis när hon blir intervjuad av August Everding i hans program Da Capo. Här framkom det att hon att hon också gjorde två italienska roller i början av karriären – Nannetta i Falstaff och Lauretta i Gianni Schicchi.
Själv upplevde jag Mathis två gånger på scen i paradrollerna som Pamina och Susanna, båda på Wiener Festwochen 1981.
Edith Mathis hade en silverskimrande, ultralyrisk sopran. Hon var ingen koloratursopran, även om rösten var rörlig hade hon aldrig några svårigheter att få till snabba löpningar eller koloraturer. Hennes stilkänsla och textning var enorm, liksom hennes scennärvaro och skådespeleri. Hennes figur var liten och nätt, vilket gjorde henne idealisk för de roller hon spelade. Hon var klok och gick aldrig utanför sitt röstfack, varken åt de mer dramatiska rollerna eller åt rena koloraturpartier. Hon såg i stället till att förfina sina signaturroller på högsta internationella nivå. På så sätt fick hon en mycket lång karriär, något som måste betraktas som ovanligt i hennes fack.
Sören Tranberg