Humperdinck: Fågel blå
Skådespelsmusik samt sju symfoniska bilder
Juri Tetzlaff, berättare. Rundfunkchor Berlin, Rundfunk-Sinfonieorchester Berlin/Tast
Capriccio C5506 [2 CD]
Distr: Naxos
Juloperor för barn är det inte så gott om, och de flesta tänker nog mest på Engelbert Humperdincks Hans och Greta. Men Humperdinck har faktiskt även skrivit skådespelsmusik till en av Maurice Maeterlincks mest berömda pjäser, julsagan Fågel blå (L’Oiseau bleu).
Denne symbolist och nobelpristagare skrev 1908 denna gripande berättelse om de två barnen Tyltyl och Mytyl. På julnatten får de besök av grannfrun (eller är hon en fé?), vars lilla flicka är sjuk. Barnen måste hitta Fågel blå, som symboliserar lyckan och som är den enda som kan bota flickan. Genom deras resa får tingen liv, de får besöka sina döda farföräldrar i minnenas land men också de barn som ännu inte fötts i framtidens rike. Närhelst de får tag i den blå fågeln, slinker den ur deras nävar, men när de vaknat på julaftonsmorgon har grannflickan blivit frisk. Och fågelburen är tom. Var allt bara en dröm?
Pjäsen blev omedelbart en succé och sattes genast upp av regissörer som Stanislavskij, Meyerhold och Max Reinhardt. År 1977 kom en amerikansk film med Elizabeth Taylor och Ava Gardner i några av huvudrollerna. Ungefär när denna film kom spelade jag som barnskådespelare Mytyls roll i en uppsättning, och jag har inte kunnat glömma pjäsen sedan dess. Humperdinck skrev sin skimrande skådespelsmusik redan 1910, men musiken förblev otryckt och ouppförd eftersom Maeterlincks och Humperdincks respektive förläggare aldrig kunde enas om ett avtal. Dirigenten Steffen Tast upptäckte detta partitur i ett arkiv och har rekonstruerat det för denna inspelning som gjordes för tyska radion 2021.
Pjäsen sammanfattas på tyska med texter lästa av skådespelaren Juri Tetzlaff, med stor inlevelse och variation. Humperdincks musik är ofta återhållen och understödjande mot handlingen – några rejäla utbrott à la häxans kvastfärd i Hans och Greta vill inte riktigt infinna sig. Men den är utsökt vacker och har orkestrerats med stor klangvariation, något Berlins radioorkester naturligtvis förmedlar. För den som enbart vill höra en större del av musiken, innehåller cd 2 sju symfoniska bilder, ett utdrag av hela skådespelsmusiken. Men det går lätt att följa med i handlingen via cd-häftet.
Fast själv skulle jag önska att någon ville sätta upp pjäsen eller göra film av den med Humperdincks musik till. Och som julklapp duger den nog mest för sagolystna vuxna, om man inte har barn som behärskar tyska. I vilket fall infinner sig den rätta julstämningen nästan genast, då de fattiga Tyltyl och Mytyl ser på de rika barnens julbord genom fönstret och ”O du saliga, o du heliga” citeras i Humperdincks musik.
Göran Gademan