Den brittiske barytonen Benjamin Luxon har avlidit 87 år gammal. Han kom från Cornwall, där han först utbildade sig till gymnastikdirektör. Därefter blev det sångutbildning vid Guildhall School of Music and Drama i London. Sångkarriären inleddes vid Benjamin Brittens English Opera Group under en turné till Sovjetunionen 1963, där Luxon gjorde Tarquinius i The Rape of Lucretia och Sid i Albert Herring.
År 1971 specialkomponerade Britten titelrollen i tv-operan Owen Wingrave för Benjamin Luxon. Samma år sattes operan upp på scen av English Opera Group. Året därpå debuterade Luxon på Covent Garden som Jester vid uruppförandet av Peter Maxwell Davies opera Taverner. Samma år ägde Glyndebournedebuten rum som Odysseus i Monteverdis Odysseus återkomst. Två år senare inledde sångaren ett långt samarbete med English National Opera i London, som kulminerade med titelrollen i Verdis Falstaff 1992.
På Metropolitan i New York debuterade Benjamin Luxon 1980 som Eugen Onegin – en av hans många paradroller. Den rollen gjorde han även vid sin La Scala-debut 1986. Luxon framträdde också vid Bayerische Staatsoper i München och Wiener Staatsoper. Betydande roller var Papageno i Trollflöjten, Greven i Figaros bröllop, titelrollen i Don Giovanni, Dr Falke i Läderlappen (en Covent Garden-produktion med Hermann Prey och Kiri Te Kanawa som paret Eisenstein, sänd i SVT i slutet av 1970-talet), Posa i Don Carlos, Wolfram i Tannhäuser och titelrollen i Wozzeck.
När Berwaldhallen var ganska ny hade Benjamin Luxon en romanskonsert där och han framträdde också med Sveriges Radios Symfoniorkester. 1979 framförde Luxon William Waltons Belsassars gästabud i Stockholms konserthus med Kungliga Filharmonikerna under dirigenten James Loughrans ledning. Även Loughran dog i somras, 92 år gammal.
Benjamin Luxon hade en mycket omfattande konsert- och romansrepertoar. Hans spännvidd var enorm, allt från tidig till nutida musik. Han gjorde mer än hundra skivinspelningar, inte minst av brittiska tonsättare som Benjamin Britten, Percy Grainger, Gerald Finzi och Ralph Vaughan Williams. I nästan 40 år var pianisten David Willison hans ackompanjatör. Tillsammans med Elisabeth Söderström framförde de i London Hugo Wolfs sångcykel Italienisches Liederbuch. Benjamin Luxon utsågs till Commander of the Order of the British Empire (CBE) 1986.
Kring 1990 fick Luxon hörselproblem, vilket ledde till att han blev döv på ena örat. Detta gjorde att han under slutet av 90-talet fick avsluta sin sångkarriär. Men han fortsatte att uppträda som berättare och poesiuppläsare. På ålderns höst blev Luxon amerikansk medborgare. Han avled den 25 juli i sitt hem i Massachusetts.
Sören Tranberg