I höstas kom en propå från Arts Council England som krävde att English National Opera skulle flytta ut sin verksamhet från London. Om man vägrade skulle anslagen slopas helt eller delvis. Förslaget gick ut på att flytta till Manchester och spela i Factory International, en arena som ska invigas i sommar. Varken ägarna i Manchester eller ENO var informerade om saken. Mer om detta kan läsas i intervjun (s. 44) med ENO:s konstnärliga ledare Annilese Miskimmon, som precis har regisserat Benjamin Brittens The Turn of the Screw på Folkoperan.
En svensk långbänk är frågan om Kungliga Operans ombyggnad. Blir det en ombyggnad eller bara ett nollalternativ? Statens fastighetsverk äskade 177 miljoner kronor för att åtgärda de mest akuta problemen i det 125 år gamla operahuset. 133 miljoner har beviljats och nu väntar Operan på klartecken för att åtgärda fasad- och takrenovering, som väntas starta i vår. Arbetet beräknas pågå hela sommaren och tre år framåt. Om Ny Opera i Operan (NOiO) ska genomföras försvinner 15 procent av arbetsytorna om man inte får göra någon tillbyggnad. Om däremot nollalternativet ska genomföras beräknas operahuset vara stängt i tre år. Det här känns som moment 22. Själv förespråkar jag ett nytt operahus! Men är våra politiker ens villiga att beakta det alternativet?
I Göteborg har Folkteaterns vara eller inte vara seglat upp som en het fråga med rubriker som: ”Folkteatern hotas av vräkning när Stordalen flyttar in”. Ingen runt Järntorget har klagat hittills, inte heller Petter Stordalen som snart öppnar ett sky high-hotell precis intill teatern. Men risken att hotellgästerna skulle störas blev plötsligt ett avgörande argument för Folkets hus vd, Mats Arnsmar. Folkteatern hotades av en kraftig hyreshöjning. Debattens vågor gick höga tills styrelseordföranden för Folkets hus, Conny Pettersson, la locket på och ”pudlade” i frågan. Må Folkteatern få vara kvar, för göteborgarna är kända för att måna om sina kulturinstitutioner.
Inte nog med det så är Blåsarsymfonikernas hemvist, Musikaliska på Nybrokajen i Stockholm, hotad när Statens fastighetsverk utan förvarning ville chockhöja hyran. Det drabbar också Stockholm Early Music Festival, som även den har Stockholms äldsta konsertsal som sin hemmascen. Hyresförhandlingarna har strandat. Protestvågorna går höga och måtte inte huvudstaden utarmas än mer när det gäller konsertscener.
När denna ledare skrivs kom det ett pressmeddelande från Teatro alla Scala i Milano om att Verdimuseet Sant’Agata är i farozonen. På grund av en konflikt mellan Verdis arvingar är för närvarande Villa Sant’Agata till salu. Italienska kulturministeriet har aviserat att italienska staten kommer att utnyttja sin förtursrätt eftersom det handlar om en byggnad av historiskt och artistiskt intresse. Ministeriet har redan öronmärkt pengar i en fond i årets budget för att kunna köpa villan. La Scala har meddelat att de kommer att skjuta till pengar, bland annat genom att ge en föreställning av mästarens Macbeth där biljettintäkterna går oavkortat till villaköpet.
Med tillönskan om god läsning av årets första nummer!
SÖREN TRANBERG
Chefredaktör och ansvarig utgivare