Dirigenten Lars af Malmborg har avlidit några dagar före sin 90-årsdag. Sina första lärospån inom operakonsten gjorde han redan vid Bromma läroverk, men efter studier i Italien och Stockholm blev han knuten som instuderare till Kungliga Operan 1956, där dirigentdebuten skedde två år senare på Blancheteatern med Sverigepremiären på Brittens The Turn of the Screw, då kallad En sällsam historia och med Elisabeth Söderström som Guvernanten.
På Kungliga Operan dirigerade han sedan i inte mindre än 23 produktioner, varav flera på Drottningholmsteatern. Bland de sistnämnda kan nämnas Gluckoperorna Orfeus och Eurydike, Ifigenia i Aulis och Kinesiskorna. Han var kapellmästare 1961–75. Till viktigare premiärer kan räknas La Traviata 1961 i Bengt Petersons regi och med Margareta Hallins första sceniska Violetta. Den stod på repertoaren ända fram till 1989. För övrigt var hans repertoar bred med allt ifrån Händel via Verdi till nyskrivet.
1968–73 var Lars af Malmborg rektor för Statens Musikdramatiska skola, som Operahögskolan hette då, och 1984 kom han tillbaka till Kungliga Operan som operachef under tre säsonger. Därefter återgick han till Operahögskolan som uppskattad instuderare och han blev professor i musikteaterdramaturgi där 1991. Han var dessutom generalsekreterare vid International Institute of Theatre – UNESCO i Paris 1981–83. 1984 invaldes Lars af Malmborg som ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien.
Han var också en skicklig översättare av operaverk: förutom den ofta använda översättningen till Così fan tutte från 1981 gjorde han till exempel en ny översättning till Verdis Maskeradbalen då Norrlandsoperan bestämt sig för att spela Bostonversionen. Han står också för den svenska översättningen av Ibsens text till Stenhammars Gillet på Solhaug då den spelades på 1990-talet. På Stora Teatern i Göteborg dirigerade han två operapremiärer: Maskeradbalen 1976 och Così fan tutte 1977.
Lars af Malmborg var gift med operasångerskan Gunilla af Malmborg, dramatisk sopran vid Kungliga Operan men även med en internationell karriär, fram till dennas bortgång 2014. Deras dotter Paula af Malmborg Ward är sedan många år en framgångsrik kompositör, inte minst av många operaverk, vilket gjorde pappa Lars omåttligt stolt. ”Larsa”, som han kallades i bekantskapskretsen, kommer att lämna ett stort tomrum efter sig – genom sina enorma kunskapsområden, men också som torrolig sällskapsmänniska.
Göran Gademan