Hur står sig svensk operautbildning internationellt?
Nu öppnade äntligen scenkonsten utan några publikbegränsningar den 29 september och det är det här tjocka julnumret ett bra exempel på. Inte minst den digra bevakningen av föreställningar från Umeå till Zürich. Nu är vi igång igen!
”Mötesplats Opera 2021” var ett tvådagarsseminarium i slutet av oktober som Kungliga Musikaliska Akademien arrangerade som ett led i att man firar sitt 250-årsjubileum. Första dagen var vi på Kungliga Musikhögskolan och påföljande dag på Musikaliska vid Nybrokajen. Förutom KMA var det i en samverkan med bland andra Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och Institutionen för opera vid Stockholms konstnärliga högskola. Operasymposiet genomfördes i samverkan med representanter för olika yrkesgrupper och organisationer.
Här gavs prov på forskningsperspektiv kring opera varvat med ett antal musikaliska inslag ur svenska operor. Själv deltog jag i en alldeles för stor panel med 16 personer under rubriken ”Public service, medias ansvar – kritik och synlighet för ny opera”, vilket ledde till att var och en inte fick sagt så mycket. Samtalet innan hade handlat om ”Ny opera – det offentliga samtalet”. Därför inflikade jag att det är viktigt med nyskriven opera, men för att få till en livskraftig repertoar av svenska verk måste man också spela redan uppförda verk i nya uppsättningar kontinuerligt.
Nu i vinter väntar Gösta Nystroems Herr Arnes penningar på Göteborgsoperan, vilket blir den tredje uppsättningen sedan den sceniska premiären 1961 – alla i Göteborg. I sommar spelar Läckö slottsopera Lars Johan Werles Tintomara, som har blivit uppskjuten två gånger på grund av pandemin. (Inför den uppsättningen kommer OPERA att belysa den litterära förlagan Carl Jonas Love Almqvists Drottningens juvelsmycke eller Azouras Lazuli Tintomara och operatonsättaren Werle.)
Första kvällen avslutades med en fantastisk konsert, där elever från Musikhögskolans orkester och en mängd av våra främsta operasångare medverkade. Här gavs en provkarta på svenska relativt nya operor, som t.ex. Bombpartyt, Tokfursten, Strändernas svall, The Importance of Being Earnest och Stolthet och fördom. Samtliga kompositörer var där och applåderna stegrades när de visade sig i applådtacket.
Det mest intressanta samtalet hölls på Musikaliska under moderatorn Nils Spangenbergs ledning mellan librettisten Kerstin Perski och tonsättarna Hans Gefors, Paula af Malmborg Ward och Jonas Forssell. Vad krävs för att skapa nya operor? Vilka ingångar har de till nyskapande? Flera nyskrivna operor väntar för övrigt på sina uruppföranden. Närmast kommer Löftet i januari på Kungliga Operan, som även kommer att uruppföra ytterligare två verk till och med 2023. Paula af Malmborg Wards och Kerstin Perskis Mytomania kommer på Göteborgsoperan hösten 2023.
Det mest ”självgoda och klappa sig för bröstet”-samtalet stod en hoper utbildningsledare på våra operautbildningar för. Allting var bra. Det blev ingen friktion i den diskussionen. Men hur står sig egentligen svensk operautbildning internationellt? Det här ämnet vore värt ett eget seminarium.
Det var två mycket givande dagar och avslutningsvis hoppades Kungliga Musikaliska Akademiens preses Susanne Rydén att ett nytt symposium kanske kan arrangeras om två år. Varför inte när Kungliga Operan firar sitt 250-årsjubileum 2023?
Till sist: Glöm inte att ge bort OPERA i julklapp – se sidan 94. Då får du utan extra kostnad en nyinspelning på cd av Fidelio med bland andra Lise Davidsen.
Jag passar på att önska alla läsare, annonsörer och medarbetare en God Jul och ett Gott Nytt År!
SÖREN TRANBERG
Chefredaktör och ansvarig utgivare